Jag är så överväldigad ikväll. Av så mycket i livet som just nu är bra för mig, det är som en magi som aldrig känts tidigare och jag vet ärligt talat inte hur jag ska hantera allting.
Hela mitt liv har varit som en mörk mörk sjö som är vindstilla. Ytan är spegelblank och klar, men man ser inget djup, det är bara mörker. Inget som talar om för en vad som finns där inne, inuti. Så var jag tidigare. År efter år stängde jag locket på, vågade inte yttra några avslöjande ord. Till slut brast det, som det gör för allt och alla. Som knoppar på våren, som en vulkan, en jordbävning från jordens hjärta. Så kändes det i mig. Tystnaden gjorde för ont, jag gjorde för ont.
Så jag öppnade upp mig och jag tillät mig att vara rädd, att vara modig och livrädd. Men jag gjorde allt jag kunde för att inte drunkna i det där mörka vattnet.
Så har livet varit en evig kamp. Jag har gett mitt hjärta och låtit det krossas, jag har litat på människor jag inte skulle litat på, och jag har lyssnat på ord som egentligen varit tomma. Jag har velat mer än jag egentligen orkat och jag har envist hållit kvar i dåliga saker för att de var min enda trygghet i det lilla jag hade. Jag har varit ung, jag är fortfarande det, men jag har varit ung på ett annat sätt, jag har lärt mig av livets hårda knuffar och jag har läkt när livet gett mig möjlighet till det. Jag har inte orkat, en överväldigande känsla av utmatthet har infunnit sig i så många år av mitt liv. Jag kunde inte klara av de simplaste saker. Och jag skämdes så oerhört över det.
Den största förändringen i hela mitt liv har varit det senaste året. Jag vet inte om du kommer läsa det här men om du gör det så vill jag veta att den kärlek som du visat mig, de varma blickar du gett och de vackraste ord du låtit mig få höra, har varit de absolut mest läkande och utvecklande för mig sedan mitt liv började. Aldrig någonsin har någon utmanat mig, trott på mig, älskat mig så innerligt som du har. Jag vill ge dig mitt varmaste och mest hjärtefyllda tack, tack för att du finns och verkar i mitt liv. Tack för alla små stunder jag fått uppleva med dig, alla spontana utflykter du skämt bort mig med, varenda skratt du fått mig att kikna av, varje ny tanke du fått mig att tänka och varje nytt perspektiv du gett mig. Du utvecklar mig varje dag som jag får uppleva med dig. Du ger mig så mycket ljus och värme i livet att jag aldrig förstod hur bra livet kunde vara. Jag känner nästan att det inte går att förklara hur viktig du är för mig genom dessa orden, men det är ett försök. Vi har våra utmaningar, vi är inte som många andra och vi möter svårigheter precis som alla andra, men vet du, jag är så himla stark för att jag får gå igenom dem med dig vid min sida. Men vetskapen att du vill lika mycket som jag. Att veta det är det mest värdefulla, jag vill aldrig sluta kämpa för jag vet att du inte heller vill det. Tack för kärleken du ger mig, tack för att du tror på mig. Hjärtat, tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar