30.6.16

Allt jag gillar upphör

Jag har tänkt länge på hur jag ska återvända till skrivandet. Hur det avslöjar, öppnar upp för sårbarhet, nästan skadar att skriva. Ändå kan jag inte låta bli. Skriver jag inte här så skriver jag på kvittot, i kanten av min kalender. Orden sipprar ur mig hur mycket jag än försöker dölja dem från omvärldens väntande längtan.

Så mycket har ändrats i mitt liv. Så mycket som inte går att greppa, allt vackert, allt smärtsamt.
Jag delar mina tankar och ord med en objektiv publik. Jag behöver kasta ur mig allt utan att bli dömd. Bli torktumlad och komma ut levande.

Nya städer och nya platser att kalla hem. Någon att älska. Jag vet inte hur man gör detta men jag vill ändå försöka. Jag vill försöka glömma det som smärtar och ge mer plats till det som ger mig liv, som florerar i mig och stärker mig inifrån. Varför är det så svårt?

Jag vet inte om jag tror på själsfränder men jag vill tro på att vi kan motsvara det. Det är knappt att man vågar yttra sådana tankar, men jag vill ändå känna att jag vågar - oavsett vad framtiden slutar upp i. Ska jag våga erkänna varenda känsla offentligt? Jag tror inte jag vill det. Men det stormar i mig att vilja reda ut det. Att försöka sätta orden i rätt ordning så att jag kan förstå mig själv bättre. Även detta förtjänas att förstås.

Vi har byggt ett gemensamt fort som vi har bestämt oss för att erövra vår värld med. I den ska vi bygg tryggheten och värmen. Äventyren och sagorna. Jag vill känna mig mer hemma här än någon annanstans. Jag vill gråta och skratta och sova här. Leva. Vi trivs här. Vi ska skapa magi här.
Trots det är jag så rädd att allt är ett luftslott som kommer försvinna om jag öppnar ögonen. Att inget är på riktigt, att någon annan gör dig lycklig och att du önskar dig bort från vackerheten som vi skapat tillsammans. Jag är rädd att inte duga för dig, att jag skaver för mycket, rör om i det som smärtar och skadar dig.

Men jag litar på att kärleken och mitt jag ska övervinna även de vidrigaste av rädslor. Det ska gå, det ska gå, det ska gå. Kampen fortsätter.

1 kommentar:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera